tired of everything
oändligt blått.
så långt horisonten kan nå.
din självkänsla ligger längst ned på djupaste botten,
hur ska du någonsin kunna ta dig dit med ett endaste andetag?
"det kommer aldrig funka", viskades hela tiden i dina öron.
vetandes att det bara trycker ned dig mer och mer.
efter bara ett par meter måste du simma upp igen.
du slänger armarna i vattnet så det skvätter,
och börjar gråta för du är så frustrerad.
varför är jag sån här?
varför blev jag sån här?
det är orättvist.
Kommentarer
