mathilda

Den här låten gör mig så känslosam och förbannad på en och samma gång. Det är 2014 men fortfarande är det som att mentaliteten i folk är kvar i 1950. Att folk ska behöva gå runt och oroa sig, gråta sig till sömns, skära sig, svälta sig, hetsäta, bränna sig, ALLT MÖJLIGT DESTRUKTIVT SOM FINNS, för att det fortfarande inte är accepterat att vara homosexuell. Eller transsexuell, bisexuell, alla sexuella läggningar som finns, för den delen. Att det i både bibeln och koranen, vad jag vet, står hur man ska vara för att bli accepterad som människa. Som att någons värde ska begrundas i böcker som skrevs långt före vi ens var påtänkta. Som att könet på den människa man blir kär i, ska göra en till en sämre människa.

 

Jag kan inte göra annat än att sucka åt dagens samhälle. För fy fan vad jag längtar tills dagen då folk inte kommer döma någon för något, utan låta alla göra precis vad de vill. Inte kränka någon för vad den tycker om att göra eller för vem den älskar. Även om jag är begraven sen århundranden tillbaka så kommer jag ändå veta att mina efterkommande kommer leva så mycket bättre än många utav mina medmänniskor gör idag. Fy skäms på homofober, rasister, mobbare, mördare, våldtäktsmän, nazister och alla människor som någon gång kränkt, krossat, förstört någon annan.